Castoridae

Fakta om bäver

Bävrar tillhör däggdjursfamiljen gnagare och är släkt med ekorren. Bävrar kan nå en längd upp till 75 cm (europeisk bäver) respektive 100 cm (amerikansk bäver) utan svans och en vikt på 20 – 30 kilo. Pälsen är brun och mycket tät, på en kvadratcentimeter finns 23 000 hårstrån (vi människor har 600). Pälsen smörjs in med ett flottigt ämne, bävergäll för att skydda mot underkylning. Bävern har en spolformig kropp, svans som en fena och simhud mellan fingrarna vilket gör dem anpassade till livet i vattnet. När de dyker stänger de näsa och öron och kan klara sig under vattnet utan att andas i 20 minuter.

Bävrar lever alltid i närheten av vatten där de bygger sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. En vuxen bäver kan under en natt gnaga av ett träd med 50 centimeters diameter. När bävern fäller större träd är den enbart ute efter det tunna grenverket högst upp. Tunna stammar gnager bävern helt igenom och släpar sedan hela trädet till sitt vattendrag. Vanligtvis ligger hyddans ingång under vattenytan.

Bävrar går inte i ide utan är aktiva hela året, i maj månad föds årskullen som kan bestå av upp till fyra ungar. Födan består främst av blad, bark, örter och vattenväxter. Bävrar lever med sin respektive hela livet och kan bli 15 år gamla.

På grund av jakt och förstöring var den europeiska bävern under perioder regionalt utdöd. I Sverige dödades de sista bävrarna 1871. 1922 utplanterades norska bävrar och den svenska bäverstammen återhämtade sig snabbt.

Källa: Wikipedia

Paket