Regionen Jämtland Härjedalen

Jämtland Härjedalen ligger i hjärtat av den skandinaviska halvön och är ett av Sveriges 25 landskap. Beläget i södra Norrlands inland i mellersta Sverige och i väster angränsande till Tröndelag i Norge. Till ytan är Jämtland Härjedalen Sveriges näst största och sträcker sig över en yta om 34 009 kvadratkilometer vilket är 8,2 procent av Sveriges totala yta. I nord-sydlig riktning sträcker sig landskapet 315 kilometer och i öst-västlig riktning 250 kilometer.

Historiskt & politiskt

Jämtland Härjedalen har en spännande historia, från 1178 var Jämtland Härjedalen norskt i mer än 450 år. Jämtland Härjedalen blev svenskt vid freden i Brömsebro 1645. Jämtland Härjedalens landskapsvapen består av en älg (Jämtland) som attackeras från väster av en hund (Norge) och från öster av en falk (Sverige). Något som har att göra med att Jämtland Härjedalen historiskt, socialt och politiskt har varit lite av ett undantagsområde mellan Norge å ena sidan och Sverige å den andra.

Många jämtar ser landskapet som en republik inom kungariket Sverige. Kung Carl XVI Gustaf är hertig av Jämtland, en titel han fortfarande använder sig av vid besök här.

Jägare och samlare

De första människorna som kom till Jämtland Härjedalen var jägare och samlare. Jägarfolket var nomader och följde bytenas vandringar. I Jämtland Härjedalen dominerade redan 6000 år före Kristus älgen, vilket flera hällmålningar och hällristningar vittnar om. Nära hällmålningar i Jämtland Härjedalen förekommer ofta fångstgropar och det finns närmare 10 000 här i trakten. Det fler än vad som påträffats i andra regioner i hela Skandinavien.

Jämtar och samer

Jämtland har en befolkning (jämtar) på cirka 120 000 personer och är glest befolkat, det bor enbart 3,3 personer per km² och är det landskap som har flest personer bosatta på landsbygden i hela landet. Majoriteten bor i Storsjöbygden i centralorten Östersund och på Frösön. Samer har funnits i Jämtland i flera hundra år, tidigare var en stor del samer renskötare.Samer är en ursprungsbefolkning i Sápmi, ett område i Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland som ej är tydligt definierat. Antalet samer uppskattas till 80 000 i Sápmi. I Sverige lever cirka 20 000 samer. Samerna har en till största delen gemensam kultur och levde ursprungligen som nomader. De första arkeologiska spåren av renskötsel finns från tiden omkring år 0. Detta kan tolkas som en början på den samiska kulturen. Samiskan har ett tiotal olika språkvariationer. Sveriges riksdag erkände samer som ursprungsfolk år 1977. Det innebär folkrättsliga åtaganden att tillförsäkra fler rättigheter till samerna än till andra minoriteter, främst vad gäller land, vatten och självbestämmande.

Väder och vind

Jämtland Härjedalen har ett tempererat klimat vilket påverkas mycket av Norska havet och Atlanten på grund av de många bergspassen i fjällen. Utöver en stor fjällkedja består Jämtlands yta till åtta procent av vatten och landskapet har två större vattendrag, Ljungan och Indalsälven samt en stor sjö vid centralorten Östersund, Storsjön.

Flora och fauna

Jämtland Härjedalen har ett rikt naturliv beroende på den stora variationen av naturtyper. Det djur som främst förknippas med Jämtland Härjedalen är landskapsdjuret, älgen. Älgen finns hela Jämtland Härjedalen. I norra Jämtland finns en av landets största björnstammar men brunbjörnen finns även spridd över hela Jämtland Härjedalen. Ett annat vanligt förekommande rovdjur är lodjuret. Även bäver, järv, fjällräv och varg är något du kan träffa på i jämtländska skogar och fjäll.

Vanliga fiskarter är främst landskapsfisken öring och sik, harr, abborre, gädda röding och lake. Här kan du också beskåda 250 olika fågelarter; fjällarter som blåhake, fjällabb, fjällpipare, fjällripa, lappsparv och snösparv och skogsarter som järpe, orre, tjäder, lavskrika.

Den jämtska floran präglas av barrskog, tall och gran. Nordvästra Jämtland är den grantätaste regionen i Sverige. Orkidéer är vanligt i Jämtland Härjedalen och landskapsblomman, brunkullan, återfinns på få andra ställen än i här och i Alperna. Sammanlagt finns det cirka 20 olika orkidéer här, bland annat guckusko, flugblomster, Jungfru Marie Nycklar, norna, skogsfru och korallrot.

Skog, myrar och fjäll är även populära bland bär-och svampplockare hjortron (mylta) blåbär, lingon och fjällkantareller, rödgul trumpetsvamp, trattkantareller finns det gott om.